Phylologyl yu studhyans testennow ha yethow coth. An hanow a styryas y'n dallethvos kerensa (Grekek philo-) a skentoleth, lyen ha geryow (Grekek -logia). Phylologyl o onen a'n kensa assay scyensek y'n 19ves cansvledhen dhe studhya yeth denus, mes ev a omros dhe'n scyens arnoweth yethydhyeth y'n 20ves cansvledhen avar yndan an scodhyans a Ferdinand de Saussure neb a argyas fatel goth an yeth kewsys cafos an kensa plas.

Un scoren a phylologyl yu yethydhyeth ystorek. Hevelepterow ynter Sanskrit ha'n yethow europek a vue notyes yn kensa y'n 18ves cansvledhen avar, hag a ledyas dhe'n dyskevrans a proto-yndo-europek. Bern phylologyl yn hen yethow a hembronkyas dhe'n studhyans a byu y'n 19ves cansvledhen o yethow estranjek rag an golow a allsons y tewlel y'n understondyans ha dyskevrans y'n cotha testennow.

Y'n SUA, an Jornal Amerycanek rak Phylologyl a vue fundyes yn 1880 gans Basil Lanneau Gildersleeve professor yn unyversyta Johns Hopkins.

An erthygel ma yu screfys yn Kernewek Unys.