Dyffransow ynter amendyansow a "Duw"

Content deleted Content added
B robot Adding: th:เทวดา
Xqbot (keskows | kevrohow)
B robot ow chanjya: da:Gud; cosmetic changes
Linen 1:
'''Duw''' (poken '''Dew''' yn [[KU]], '''Du''' yn fenowgh yn dornskrifow hengovek) yw an hanow a nerth dres natur yn lies [[kryjyans]]. Ha skrifys gans [[lytherenn]] veur, 'Duw' a styry Unn nerth dres oll, herwydh usadow; gans lytherenn vyghan, 'duw' ha '''<nowiki>'duwes'</nowiki>''' a styr onan a nebes nerthow dres natur. Gnas Duw, po an dhywow, yw an govynn chyf a dhivinita<!-- theology, h.y. dyvynyta yn gerlyver Mordon -->, ha kryjyansow divers a dhysk tybyansow dihaval yn hy hever. Yma niver a welyow possybyl a-is:
 
[[ImageRestren:Maler der Grabkammer der Nefertari 001.jpg|right|thumb|150px|Delow a Re-Horaghti, duw an [[Howl]] yn Ejyp.]]
* ''Lies duw.'' Divers yw furvow, henwyn, ha gnasow an duwow, ha kenedhlow a wordh duwow dhihaval. Byttegyns, y hyllir aswonn duw pobel arall avel furv duw y bobel y honan. Rag ensampel, y'n ''interpretatio Romana'' an [[Rom]]anyon a gryjya aswonn Visucios (duw [[Keltek]]) avel [[Mergher (dyw)|Vergher]], Osiris (duw diworth [[Ejyp]]) avel V-[[Bacchus]], ha Teshub (duw Anatolek) avel [[Yow (dyw)|Yow]]. Yma [[Shinto]], Neo-Paganyeth, Vodoun ha kryjyansow koth pals ow tyska ytho liesduwyeth<!-- polytheism, amldduwiaeth -->.
* ''Unn Duw, a-les diworth an unyvers.'' Duw a greatyas an [[Norvys]], mes nyns ober va ynno hwath. Nyns usi Duw yn furv denel vydh. Ytho y tysk Deistyeth<!-- deïstiaeth, deism -->.
[[ImageRestren:God2-Sistine Chapel.png|right|thumb|250px|Lymnans a Dhyw ow kreatya [[Adam]] gans Michelangelo Buonarroti yn Chapel Sistin.]]
* ''Unn Duw, a-les diworth an unyvers mes ow tewana an unyvers.'' Duw yw an kreatour ollgalloesek, heb finwedh, hag yma hwath ow kul oberow y'n [[bys ma]]. War-lergh an [[Eglos Katholik Romanek]], Duw a via sempel dres finwedh ha bos nevra a-bys. Yma moyha theistyon ow krysi bos Duw ow kodhvos oll ha leun a dha-ober ha truedh. Yndella y tysk an kryjyansow Abrahamek ([[Kristoneth]], [[Islam]], ha [[Yedhoweth]]) dre vras. Yma'n skolyow [[Hindou]] ''dvayta'' ha ''vishtadvayta'' ow pregowtha tybyansow haval (h.y. Vishnou po Shiva yw an Duw unnik).
* ''Unn Duw ow tewana an unyvers.'' Yma'n skol [[Hindou]] ''advayta'' (an brassa skol) ow pregowtha yndella. Yma Duw dres an bys, hag enev pub huni yw rann a enev Unnik (''atman/Brahman'').<!-- monism -->
* ''Unn Duw &ndash; hag yw an unyvers.'' Yma vershyons mystek war an kryjyansow Abrahamek (Kabbalah, Soufieth, an Eglos Katholik Livrel) ow pregowtha yndella, warbarth gans Daoisteth ha nebes furvow war [[Bouddhisteth|Vouddhisteth]], [[Hindoueth]], h.e.<!-- pantheism, pantheistiaeth -->
 
Yma moyha kredoryon ow kryji ynwedh yn nerthow spyrysek erell, le ages Duw po duwow &ndash; [[el]]edh, [[sans|sens]], ''djinn'', [[dyowl]]ow, ''devas'', les-dhywow, spyrysyon hengeughyon, h.e.
 
== Henwyn ==
[[Etymologyl]] an ger [[Kernewek]] ''Duw'' yw an wreydhenn [[Eyndo-Europek]] ''*dyēus''. Y hyllir kavoes an kethsam wreydhenn y'n geryow [[Latin]] (''deus'' ha ''Iouis''), [[Grew]] (Ζεύς/''Zeus'' ha Δίας/''Dias''), [[Iwerdhonek]] (''dia''), [[Germanek]] (Hen [[Norgaghek]] ''Týr'').
 
Yma yethow ha kryjyansow dihaval owth usya geryow divers rag Duw. Yn [[Islam]], hanow Duw yw ''Allah''/&#1575;&#1604;&#1604;&#1607;الله, ger [[Arabek]] ow styrya 'An Duw (unnik)'. Hanow hengovek [[Kristyon]] yw [[Yehovah]], ha dallathas gans an wreydhenn [[Ebrow]] ''YHWH''/יהוה, redys ''adonai'' (ow Arloedh). Yn [[Hindoueth]], ''Brahma'' po ''Brahman''/ब्रह्म yw hanow a enev an unyvers.
 
{{KK}}
 
[[Category:Relijyon]]
[[CategoryClass:KristonethRelijyon]]
[[Class:Kristoneth]]
 
[[af:God]]
Line 40 ⟶ 41:
[[cv:Турă]]
[[cy:Duw]]
[[da:Gud (egennavn)]]
[[de:Gott]]
[[ee:Mawu]]