Dyffransow ynter amendyansow a "Kernowek"
Content deleted Content added
B robot ow keworra: bn:কর্নিশ ভাষা |
B robot ow keworra: bar:Kornisch; cosmetic changes |
||
Linen 9:
|-
| valign="top"|Klass genynnek:
|[[Yethow Eyndo-Europek|Eyndo-Europek]]<br />
* [[Keltek]]<br />
** [[Brythonek]]<br />
|-
| valign="top"|Lythereniethow:
| [[Furv Skrifys Savonek]],<br />[[Kernewek Kemmyn]],<br />[[Kernewek Unys]],<br />[[Kernowek Standard]],<br />[[Kernowek Unys Amendys]],<br />[[Kernuack Nowedga]]
|-
| valign="top"|Savla:
Linen 33:
Avel [[yeth ranndiryel]] a Bow Kernow, yma Kernewek dhe les dh'unn gre sodhogel, hag yma Konsel Kernow (''gwelewgh [[Politegieth Kernewek|Politegieth Kernow]]'') ow ri arhans rag hwarvedhyansow y'n yeth [[Dasserghyans Kernewek|dasserhyes]].
== Lien ==
:''Erthyglow leun a vanylyon: [[Lien Kernewek]] ha [[Skriforyon an Yeth Kernewek]].''
Linen 40:
Kernewek yw pupprys skrifys y'n [[lytherennek]] [[Latin|romanek]], mes war-lergh manerow pals. Yn Kernewek hengovek, oberow liennek o skrifys yn peswar system dre vras: huni an ''Vocabularium Cornicum'' (Kernewek Koth); huni a Gernewek Kres (warbarth gans vershyon arbennek [[Radulphus Ton]]); huni a Kernewek diwedhes a-dro dhe [[Pennsans|Bennsans]] ([[Thomas Tonkin|Tonkin]], [[William Borlase|Borlase]], an [[teylu Boson]] h.e.); ha huni a [[Edward Lhuyd]].
== Istori an Yeth ==
[[
Yth esa trigoryon [[Breten Veur|Vreten Veur]] ow kewsel yeth [[keltek]] kyns termyn [[Iulius Caesar]]. An [[Rom
Yn [[10ves kansblydhen|936]] y tryghas luyow [[Æðelstan|Athelstan]] (an myghtern sows) bro Kernow hag apoyntya Dowr [[Tamer]] avel an amal ynter tus [[Dewnans]] ha'n Gernowyon. Yma nebes skrifennow '''Kernewek Koth''' ow tydhya a'n oos ma, yn arbennek an ''[[Vocabularium Cornicum]]''.
An [[Pla Meur]] a hedhas Breten Veur yn [[14ves kansblydhen|1349]]. Yth esa kemmys ankow na dhaskavas niver a Gernowegoryon nevra hwath. Y'n degbledhenyow ow tos, y skrifas hwelow chyf a lien '''Kernewek Kres'''
'''Kernewek Diwedhes''' a dhisplegyas yn [[17ves kansblydhen]] yn kevrangow [[Pennwydh]] ha [[Kerrier]]. Sempelheansow gramasek hag omgerdh fonologiek o gnasow arbennek an oos ma. Yth esa an skoler brythonek [[Edward Lhuyd]] yn Kernow ow studhya an yeth y'n furv dhiwedhes ma yn [[17ves kansblydhen|1700]]. Unn a'n diwettha Kernowegoryon aga mammyeth o [[Dolly Pentreath]] a [[Porthynys|Borthynys]]; hi a veu marow yn [[18ves kansblydhen|1777]].
Linen 52:
A-dhia [[1904]], nebes aktivedhyon a omgemmeras kaskyrgh rag dyski, devnydhya ha dasvywa an yeth yn [[Dasserhyans Kernewek]]. Yn [[1986]], an omsav Kernewek a wodhevis fols yn tri bagas; mes ny lehas an niver a studhyoryon an yeth. Wosa kansblydhen a vywder tavosel, an yeth a gavas hy haswon gans [[Senedh an Rywvaneth Unys]] avel [[taves ranndiryel]] Gernow yn [[2002]].
== Studhyans ==
:''Gwelewgh [[Studhyansow Kernewek]] rag rol a lyvrow gramasek, gerlyvrow, h.e.''
Linen 62:
Gramasek ha gerva Kernewek o materow alhwedhel sertan rag gedyoryon an Dasserhyans: Jenner, [[Hal Wyn]], [[Mordon]], [[Caradar]], h.e. Yma [[Ray Edwards]], [[Oliver Padell]], [[Nicholas Williams]], [[Richard Gendall]] ha [[Ken George]] ow pesya aga hwithransow bys an dedhyow ma. A-der an Dasserhyans, kevrohow notadow dhe studhyansow an yeth Kernewek a wrug [[Paula Neuss]], [[Brian Murdoch]], [[Lauren Toorians]], hag erel.
== Fonologieth ==
Yma lies tybyans a-dro dhe fonologieth Kernewek a'n eyl oos ha'n aral, ha nyns eus unnveredh war lies poynt posek. Yn-mysk an skoloryon ow studhya an maters ma lemmyn, y tegodh notya [[Nicholas Williams]], [[Ken George]], [[Charles Penglase]], [[Richard Gendall]] hag [[Ifan Wmffre]].
Linen 98:
| || a(:) ||
|-
|colspan=3 | iw ɪw εw aw ɔw<br />εj aj ɔj
|}
Linen 136:
| || a(:) ||
|-
|colspan=3| iw εw ɔw aw<br />əj (oj)
|}
Notyewgh Wmffre dhe brederi bos /kʷ, gʷ/ bagasow a gesonennow: /k+w, g+w/, mes /ʍ/ kesonen hy honan. Nyns yw ev sertan yw po nag yw /z/ dihaval yn fonologek dhe /s/, /ʒ/ dhe /dʒ/, po /ħ/ dhe /h/.
== Gramasek ==
Kernewek a'n jeves lies poynt gramasek hevel dhe yethow Brythonek ha Keltek erel
{| border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 103%; text-align: center;"
Linen 167:
| k || g || h || ||
|-
| g ||
|-
| gw, go || w(o) || || kw, ko || hw(o)
|}
== An Dasserhyans ==
''Erthygel leun a vanylyon: [[Dasserhyans Kernewek]]''
Linen 190:
* [[2004]]: an ''Testament Nowydh'' a omdhiskwa yn KK
== Kampollansow ==
* [[Wella Brown]]. [[2001]]. ''A Grammar of Modern Cornish.'' [[Kesva an Taves Kernewek]], [[Kelliwik]].
* [[Ken George]]. [[1993]]. "Cornish". ''The Celtic Languages'', pennskrifas gans Martin Ball. Routledge, [[Loundres]].
* [[Henry Jenner]]. [[1904]]. ''[[Handbook of the Cornish Language]], Chiefly in its Latest Stages with Some Account of its History and Literature''. David Nutt, [[Loundres]].
* [[Iwan Wmffre]]. [[1998]]. ''Late Cornish''. Lincom Europa, München.
{{Celtic Languages}}▼
[[
[[
▲{{Celtic Languages}}
[[af:Kornies]]
Line 206 ⟶ 205:
[[an:Idioma cornuallés]]
[[ast:Córnicu]]
[[bar:Kornisch]]
[[be-x-old:Корнская мова]]
[[bg:Корнуолски език]]
|