Cecilia Payne-Gaposchkin


Godhonydh a'n Ruvaneth Unys o Cecilia Payne-Gaposchkin (10 Mis Me 1900 – 7 Mis Kevardhu 1979), a aswonnys yn fenowgh avel steronydh, akademek ha sterfysegydh.

Cecilia Payne-Gaposchkin
Genys Cecilia Helena Payne Edit this on Wikidata
10 Me 1900 Edit this on Wikidata
Wendover Edit this on Wikidata
Mernans 7 Kevardhu 1979 Edit this on Wikidata
Cambridge Edit this on Wikidata
Trigva Lexington Edit this on Wikidata
Kenedhlogeth Pow Sows Statys Unys
Alma mater
  • Pennskol Harvard
  • Kolji Radcliffe
  • St Paul's Girls' School
  • Newnham College
  • Pennskol Kergront Edit this on Wikidata
ymgynghorydd y doethor
  • Harlow Shapley
  • Arthur Eddington Edit this on Wikidata
Galwesigeth steronydh, dyskador pennskol, astrophysicist Edit this on Wikidata
Arvether
  • Harvard College Observatory
  • Pennskol Harvard
  • Smithsonian Astrophysical Observatory Edit this on Wikidata
Tas Edward John Payne Edit this on Wikidata
Pries Sergei Gaposchkin Edit this on Wikidata
Neskerens Dilys Powell, M. Cecilia Gaposchkin Edit this on Wikidata
Pewasow Pewas an Arethor Henry Norris Russell, Pewas Annie Jump Cannon yn Steronieth, Esel an AAAS, Rittenhouse Medal Edit this on Wikidata
Eseleth Akademi Art ha Godhonieth Amerika, Kowethas Filosofiethek Amerika, American Astronomical Society Edit this on Wikidata
Sinans
Cecilia Payne-Gaposchkin
Cecilia Payne-Gaposchkin

Manylyon personel golegi

Genys veu Cecilia Helena Payne an 10ves Mis Me 1900 yn Konteth Buckingham, onan a dri flogh dhe Emma Leonora Helena (née Pertz) hag Edward John Payne, dadhelor a Loundres. Hy thas a verwis pan o hi peswar bloodh. Res o hy mamm maga an teylu war hy honan wosa henna. An teylu a removas dhe Loundres pan o hi dewdhek bloodh, ha hi eth dhe Skol Mowysi Sans Pol pan o hi etek bloodh. Ena Gustav Holst, dyskador ilow y'n skol, a vynsa hi dhe sewya resegva yn ilow, mes gwell o gensi skiens. An nessa vledhen, hi a gavas skolheygieth dhe studhya yn Pennskol Kergront. Ny gavas hi gradh drefen hy reydh. Ny wrug Pennskol Kergront ri gradh dhe venenes bys yn 1948. Wosa metya Harlow Shapley hi a gavas gront dhe studhya yn mirva Harvard yn 1923. Yn 1933 hi a vetyas sterfysegydh Russek Sergei Gaposhkin yn Almayn. I a dhemedhis an nessa vledhen.

Resegva golegi

Yn 1925 hi o an kynsa den dhe waynya PhD yn steronieth a Golji Radcliffe, Pennskol Harvard. Titel an assay o ' Ayrgylghow sterek: kevro dhe'n studhyans aspiansek a wiskansow gorthtreylyek ster '. Hy diskudhans o bos an keth nivelyow perthynek a vetelyow y'n Howl hag y'n Norvys ha planetys erel, mes bos lower moy a hidrojen a heliom y'n Howl. Y'n termyn na, kesakordyans skiensydhyon o bos an keth nivelyow a bub elven y'n Howl ha Norvys. Steronydh Otto Struve a dheskrifas hy ober avel "an assay PhD moyha brintin a skrifys yn steronieth bythkweth".

Wosa hemma hi a studhya ster chanjus, ow kul 3,500,000 a aspiansow anedha. Yn hy nessa lyver, hi a dhisplegya an fordhow a usys gans ster dhe evolvya. Yn 1956 apoyntys veu hi avel professor, an kynsa benen yn Harvard. Awen o hi dhe lower a venenes erel yn steronieth hag y'n skiensow erel.

Yn-mysk an pewasow a waynys gensi rag hy ober yw an re ma a sew. Pewas Henry Norris Russell ha Pewas Steronieth Annie J. Cannon.

 
Cecilia Payne-Gaposchkin yn Harvard

Eseleth fondyansow adhyskansek golegi

  • Pennskol Harvard
  • Mirva Kolji Harvard

Eseleth a vagasow ha kowethasow golegi

  • Akademi Artys ha Skianseth Amerika
  • Kowethas Filosofek Amerika
  • Kowetha Steroniethel Amerika

Yma'n erthygel ma owth usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek kres.