Kastylli ha Fosow Tre Myghtern Edward yn Gwynedd
Kastylli ha Fosow Tre Metern Edward en Gwynedd ew Ertachva an Bes UNESCO, desedhys en Gwynedd, Kembra North. Hi a gomprehend an pajar kastel a Biwmares, Harlech, Caernarfon ha Conwy. Pederys enjei a vos an ensamplow gwella a bednserneth kasorek an 13ves kansvledhen diwedhes ha 14ves kansvledhen a-varr. [1]
![]() | |
Sort |
bagas a dhrehevyansow ![]() |
---|---|
Fondys |
1280s ![]() |
Doronieth | |
Konteth |
Gwynedd, Kembra ![]() |
Gwlas |
Ruvaneth Unys ![]() |
Arenebedh |
6 ha ![]() |
Kesordnogyon |
53.1397°N 4.2769°W ![]() |
![]() | |
Studh ertach |
Ertachva an Bys UNESCO ![]() |
Manylion | |
Istori
golegiE'n 20ves kansvledhen aswonys veu an kastylli dre vras rag aga forpas kasorek. Deskrivys veu termyn aga terevyans avel uhelboynt derevel kastylli Sowsnek gen D. J. Cathcart King. Hebm ew drefen aga devnydh a dhefens keskresek, barbikanow ha treven porth meur. Ewedh, Sidney Toy a's deskrif avel "nebes a'n kastylli moyha gallosek dhort neb oos po pows". [2]
A-dhiwedhes, istorioryon avel Michael Prestwich hag Abigail Wheatley a boslev radn an derevyansow ma avel palesyow hag arwodhyow gallos riel.
Dewisys veu telleryow an kastylli en Caernarfon ha Conwy drefen aga styr politek ha devnydh kasorek. Anjei a gomprehend stevellow gorlanwesek ha lowarthow. Kastell ha fosow tre Caernarfon a's teva menweyth kostek, gwres martesen dhe dewlel imach a allos Myghtern Arthur po an Emperoureth Romanek.
Radn an pednser riel (Jamys a Sen Jory) e'n derevyans ew poynt a argya gen lies istorior, rag ensampel delanwes Savoy war y dhelinyansow. Deskrifys veu e'n pednfentydnyow avel “Magistro Jacobo de sancto Georgio, Magistro operacionum Regis in Wallia”, ow styrya “Mester Jamys a Sen Jory, Mester Oberyow an Myghtern yn Kembra.”[3]
Aswonvos
golegiEn 1986 apoyntys veu an pajar teller avel ertachva an bes UNESCO. Henwys enjei avel "Kastylli ha Fosow Tre Metern Edward en Gwynedd".
UNESCO a bederis an telleryow avel an "ensamplow gwella a bednserneth kasorek an kansvledhen 13ves diwedhes ha 14ves a-varr en Europa". [1] UNESCO ewedh a leveris a-dro dhe boos aga hevrennow gen Edward I ha Jamys a Sen Jory, aga myns ha pednserneth kasorek avonsys, aga studh fest da ha dogvennow istorek. [4]
Kostow Mentons
golegiKostow mentons an telleryow veu £239,500 en 2002–03. [5] "Parthow padn" a veu apoyntys a-dro dhe'n kastylli. Aga forpas ew rag gwitha an gwelyow ha telleryow rag displegyans anewn.[6] Gwithys ew an telleryow gen kemyskans a laghys 'Men Kov kovskrifys', 'Derevyans Kovskrifys' ha 'Radndir Gwithans'. T[7]
Mirva
golegi-
Yet North en Fosow Tre Caernarfon
-
Kastel Conwy, ha teyr fons 19ves ha 20ves kansvledhen
-
Kastel Biwmares dhort an ayr, ow tiskwedhes y dhefens keskresek
-
Kastel Harlech
Devynnow
golegiMa an erthygel ma usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek diwedhes.
- ↑ 1.0 1.1 "Castles and Town Walls of King Edward in Gwynedd". UNESCO. https://whc.unesco.org/en/list/374. Kyrghys 15 November 2012.
- ↑ King 1991, t. 107; Toy 1985, t. 153
- ↑ TNA 372/131/26
- ↑ "Part 2: Significance and Vision". Cadw. pp. 44–45. http://cadw.wales.gov.uk/docs/cadw/publications/WHS_part_2_EN.pdf. Kyrghys 15 November 2012.
- ↑ "Part 2: Significance and Vision". Cadw. p. 56. http://cadw.wales.gov.uk/docs/cadw/publications/WHS_part_2_EN.pdf. Kyrghys 15 November 2012.
- ↑ "Part 2: Significance and Vision". Cadw. p. 61. http://cadw.wales.gov.uk/docs/cadw/publications/WHS_part_2_EN.pdf. Kyrghys 15 November 2012.
- ↑ "Part 2: Significance and Vision". Cadw. pp. 72–74. http://cadw.wales.gov.uk/docs/cadw/publications/WHS_part_2_EN.pdf. Kyrghys 15 November 2012.