Peter Berresford Ellis

Peter Berresford Ellis, Gwas an Geltyon (genys 10 mis Meurth 1943) yw arvreusyas, istorek ha romanser a Vreten. Rag y fugieth ev a wra devnydh a'n henwyn lienek Peter Tremayne ha Peter MacAlan. Y oberyow yw treylyes dhe 25 yeth ha moy.

Peter Berresford Ellis
Leshanow Peter MacAlan, Peter Tremayne Edit this on Wikidata
Genys 10 Meurth 1943 Edit this on Wikidata
Coventry Edit this on Wikidata
Kenedhlogeth Ruvaneth Unys Edit this on Wikidata
Alma mater
  • University of East London
  • University of London Edit this on Wikidata
Galwesigeth skrifer, istorior, romansydh, breusyas liennek, bewskrifer Edit this on Wikidata
Gis lien euth Edit this on Wikidata
Pewasow Fellow of the Royal Historical Society Edit this on Wikidata
Eseleth Royal Historical Society Edit this on Wikidata

Bewnans a-varr golegi

Genys veu Peter Berresford Ellis yn Coventry 1o Meurth 1943. Y das, Alan Ellis, o jornalydh a cita Kork, Iwerdhon. Y vamm o a gonteth Sussex. Adhyskys veu yn Kolji Art Brighton ha Pennskol Loundres. Ev a radhyas a Bolyteknik Loundres North Est yn Studhyansow Keltek yn 1989. Yn 1993 ev a gavas mestronieth yn Studhyansow Keltek dhyworth Pennskol Loundres Est.

Ober ha resegva skrifa golegi

Ev a oberas avel jornalydh yn Pow Sows hag Iwerdhon deg bledhen bys dhe 1974 han eth ha bos skrifer termyn leun. Ev re beu kaderyer keswlasek a'n Kesunyans Keltek ha kaderyer Scrif-Celt (fer lyvrow yethow keltek). Ev re skrifas lies lyver a-dro dhe bolitegieth ha gonisogeth keltek, keffrys ha niver a vewskrifow, kepar ha H. Rider Haggard ha W.E.Johns.

Y lyvrow a gomprehend 35 titel yn-dann y hanow y honan (lyvrow nag yr fugieth), 32 lyver y'n kevres fugieth helerghyas 'Sister Fidelma' ha 27 romans aral yn-dann an hanow Peter Tremayne, hag 8 lyver yaswanusyn-dann hanow Peter MacAlan.

Yn 1966 ev a vetyas Dorothy Cheesmur (genys yn 1940) ha'y demedhi. Hi a verwis yn 2016 a ganker.

Rol a lyvrow dewisys skrifys gans Peter Berresford Ellis golegi

  • The Story of the Cornish Language. Tor Mark Press, Tru, 1971
  • The Cornish Language and its Literature. Routledge & Kegan Paul ltd, 1974
  • The Celtic Revolution: A Study in Anti-Imperialism. Y Lolfa Cyf, Ceredigion, Kembra, 1985
  • The Cornish Saints. Tor Mark Press, Penryn, 1992
  • The Celtic Dawn: A History of Pan Celticism. Constable, Loundres, 1993
  • Celtic Women: Women in Celtic Society and Literature. Constable, Loundres, 1995
  • An Gwels Nownek ha hwedhlow erell (The Hungry Grass and other tales) gans Peter Tremayne, Kesva an Taves Kernewek, 1996
  • Li an Sows gans Peter Tremayne, Kesva an Tavas Kernewek, 1997