Surrealydhieth o movyans art ha gonisogeth a dhallathas y'n 1920ow.[1]

Ismael Nery: Surrealist Composition, 1929
Ober arnowydh yn gis surrealydhieth; Taklow war dirwedh kepar ha hunros
Liwans fos gans Joan Miró
Skeusenieth surreal

Usys veu an hanow rag an kynsa tro yn 1917. Guillaume Apollinaire a skrifas notennow an dowlen rag an balle Parade, gwrys rag Ballets Russes ha Serge Diaghilev. Kesoberyans o hemma war-barth ha Jean Cocteau, Erik Satie, Pablo Picasso ha Léonide Massine. Notennow an dowlen a leveris:

"Dhyworth an keffrysyans nowydh ma... y hwarva, yn Parade, eghen a 'super-gwirvos' ('sur-réalisme'), a welav avel dallethvos kevres a dhiskwedhyansow an spyrys nowydh ma".

An movyans a devis dhyworth Dadaydhieth. Hemm o, yn-mysk euthow Kynsa Bresel an Bys, krodhvol orth dhistyr bewnans gwarheys.

Kettermyn, ober Sigmund Freud a dhallathas nasya bys art ha lien. André Breton o trenys yn medhogieth brys, ha dres an vresel, ev a oberas yn klavji le mayth usyas methodys Freud war berthyoryon gans 'shell-shock'. Breton a dhelenwis lies skrifer hag artydh wosa an vresel.

Ober Freud a wrug poslev war an brys diswar ha'n fordh y hwrug delenwel omdhegyans hag amovyans. Y deknek a usya dielvenna hunrosow a veu usys gans an surrealydhyon. I a lymnas fantasis hevelep dhe hunrosow ha lymnansow heb vires orth an kanvas.

Yn 1924, Breton a skrifas Surrealist Manifesto, a leveris bos surrealydhieth:

"Awtomatieth brysoniethel yn y studh pur, dredho yth assayir menegi war anow, dre'n ger skrifys po yn neb fordh aral, gweythres brys. Dyghtys gans an brys, heb y rewlys gans reson, heb bern esthetek po moral".

Oberyow surrealydh a's teves elven sowdhan: taklow koynt yw gorrys war-barth heb reson kler. André Breton a leveris bos surrealydhieth movyans domhwelus. A'n 1920ow yn Paris hi a lesas a-derdro'n bys. Hi a veu delanwes war fylmow kepar hag Angel's Egg hag El Topo.

Artydhyon golegi

Max Ernst, Salvador Dalí, Man Ray, André Masson, Joan Miró ha Marcel Duchamp yw yn-mysk an artydhyon surrealydh moyha aswonnys.

Fylmow surrealydh golegi

Man Ray a wrug an fylm surrealydh kynsa: Return to reason (1923). Luis Buñuel ha Dali a wrug dew fylm surrealydh meur aga hanow: Un chien andalou (1929) ha L'Âge d'or (1930). Jean Cocteau a wrug tri fylm. aswonnys avel an Trias Orphik: Le Sang d'un poète (1930), Orphée (1950) ha Testament of Orpheus (1960), a gomprehendas omdhiskwedhyans 'cameo' gans Pablo Picasso.

Devynnow golegi

  1. Dawn Ades, with Matthew Gale 2001 "Surrealism", The Oxford Companion to Western Art. Ed. Hugh Brigstocke. Oxford University Press. Grove Art Online: GroveArt.com

Lyvrow golegi

  • Baznani, Achraf. History of Surrealism. Edilivre, France 2018. ISBN 978-2-414-21510-2
  • Hughes, Robert. The shock of the new: art and the century of change. London: Thames & Hudson. Chapter 5 The threshold of liberty. ISBN 978-0-500-27582-5