Park Kenedhlek Yellowstone

(Daskevarwodhys dhyworth Yellowstone)

Park Kenedhlek Yellowstone ew park kenedhlek e’n statys Wyoming, Idaho ha Montana en north-west an Statys Unys. Hebm o an park kenedhlek kensa e’n bes, appoyntys en 1872 gen Lewydh Ulysses S. Grant. Aswonnys ew rag y wodhvewnans ha’y nasyow dordesel. AMyns an park ew 3,468.4 mildir pedrek (8,983 km2). Henwys veu avel Ertachva an Bys UNESCO en 1978.

Park Kenedhlek Yellowstone
Sort park kenedhlek an Statys Unys, tennvos tornysi, gwithva bewgylgh, park Kenedhlek Edit this on Wikidata
Henwys dhyworth Dowr Yellowstone Edit this on Wikidata
Fondys 1 Meurth 1872 Edit this on Wikidata
Doronieth
Rann a'n re a sew Ekosystem Brassa Yellowstone Edit this on Wikidata
Konteth Wyoming, Idaho, Montana Edit this on Wikidata
Gwlas Statys Unys Edit this on Wikidata
Arenebedh 898,349 ha Edit this on Wikidata
Kesordnogyon 44.6°N 110.5°W Edit this on Wikidata
Menystrys gans National Park Service Edit this on Wikidata
Map
Studh ertach Ertachva an Bys UNESCO Edit this on Wikidata
Manylion

Enevales

golegi

En Park Yellowstone ema an uhella rniver a vualyon gwels e’n Statys Unys. Ema arthes loos, bleydhyow ha kerwys ergh emesk kansow a ehednow bronoges, ydhyn, puskes, kramviles ha dewelvennoges ena ewedh.

Dororieth

golegi

Teller gerys-da ew rag dy’golyow, hag usys ew an park rag kerdhes, kampya, peskecha ha golya.

Pur gebmyn ew dorgrysyow ha tanow gwels e’n park. An dorgrysyow a hwer drefen bos desedhys an park a-ugh mena tan. Ema moy es hanter geysers an bes e’n park, ha lies mogdoll. An geyser moyha gerys-da ew ‘Old Faithful’, hag a dardh ogas dhe bub 90 mynysen.

Ma an erthygel ma usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek diwedhes.